Archive of ‘Träning’ category

Ny belöning! Vinn en buff

Det är roligt att starta små tävlingar och att ge ut belöningar då och då! När jag själv bestämde mig för att springa en mil i veckan hela året blev jag förvånad över frågan om jag inte kunde starta en grupp. Jag gjorde det direkt och det är ju himla skoj att flerän jag vill dela sina rundor och tankar där ibland.

Man kan när som helst hoppa in. Min mil denna vecka är ju inte samma som 52 mil om året och så tänekr man att året ju är slut snart. Nej, denna utmaning funkar att starta när som helst, veckorna fortsätter ju att dyka upp efter nyår också.

Nu är det dags för en ny belöning! Till dig som redan är med eller som vill haka på. Man måste inte gå med i fb-gruppen men man får om man vill. Belöningen den här gången är en buff med texten I’m a runner. Jag har en egen, eftersom jag fick den efter ett I’m a runner-lopp för ett tag sedan. Sista loppet (jag sprang alla 6 i år) fick jag en till och det är den jag tänkte skicka vidare till någon.

Vill du ha chansen att få denna buff? Välj då en eller flera punkter nedan. Man kan:

  • lägga upp en bild på instagram och tagga med #imarunner och #minmildennavecka
  • skriva en kommentar här, där du berättar om din senaste löprunda
  • gå med i gruppen och skriva något under motsvarande bild där
  • hitta på något eget 😉

Jag meddelar vem som får buffen om en vecka ungefär. Under tiden tycker jag att du ska fundera på om inte du också ska springa I’m a runnerloppet nästa år. Det är supertrevligt och Linda (I’m a runner) är en bra coach och inspiratör om man letar efter en sådan!

Lycka till med löpningen!

Tävlingar där man kan vinna startplatser till lopp 2017

Jag håller ögonen öppna för tävlingar där man kan vinna startplatser till lopp under året. Jag rensar bort gamla tävlingar och uppdaterar när jag hittar en ny tävling. Tipsa mig gärna! Kanske behåller jag en länk om jag vunnit eller sponsrats med en startplats 🙂

De tävlingar som är aktuella hamnar här.

Puff 15/11

Första tävlingen inför lopp 2018. Göteborgsvarvet!! Har sprungit två gånger 2015 och 2016, sugen att testa igen!

Om jag har turen att vinna eller sponsras med en startplats hamnar det en liten blänkare.

Och när loppet under 2017 är avklarat får det stå här under ett tag 🙂

Jag sprang Tjejmilen, tack vare en vinst hos Frill och Tjejmilen. Det var skoj, tredje året i rad.

Seat var en av sponsorerna till Lidingöloppet. Jag fick springa tjejloppet på 10 km i år igen efter att ha visar löparspots

Jan sprang Tunnel Run. Min motivering handlade om att ge den till Jan i födelsedagspresent, så så fick det bli. Tack, Risenta!

Verum lottade du startplatser till Vårruset. Jag vann och sprang med Frida. Jättekul!

Jag och Jan sprang STHLM10 i år också, tack vare Maxims utlottning. Det var toppen, med barnen på sparkcykel i Rålis under tiden.

Jan var anmäld till Gropen Extreme. Jag vann en startplats till Vilmer hos Celsius. Han sprang 3.5kilometersbanan 🙂

Orange träningsvecka

Hanna Fornhems foto.

Visst är den här veckan lite orange? I alla fall måndag till fredag, sedan går vi över i ljus som i Alla helgona. Men fram tills dess ska jag träna på ett orange sätt 🙂

Igår gick jag i skogen och fortbildade mig med Hjärnstark av Anders Hansen. Jag hittade den på Storytel och vad passar bättre än att faktiskt promenera och jogga under tiden jag lyssnade. Så himla bra bok, rekommenderas alla. Alla! Lärare som vill få eleverna att minnas mer, föräldrar som vill hitta argument till barnens aktiviteter, föräldrar som själva sliter med livspusslet och känner stressen krypa, de som har svårt att koncentrera sig, människor som känner hur de åldras, de som är rädda för att åldras, de som varit eller är deprimerade, alla!

Underbart att under tiden få ihop en hel kasse med svamp som växer i stra buketter. Avslutade med att stoppa svampen i bilen och springa 3 kilometer i blåsten på grusvägen upp mot Viltvattnet. Bra att komma igång redan på måndagen.

Nu ska jag snart ge mig ut med mina orange kompressionsstrumpor på en mycket kort löparrunda.

Om något företag vill sponsra med något orange till en tävling under veckan är det bara att höra av sig 🙂

Vinn löparstrumpor från Gococo här

Äntligen en tävling igen, och självklart är den löparrelaterad och ornage 🙂 Gococo Sportswear sponsrar tävlingen denna halloweenvecka med två par orangeröda löparsockor, Light Sport. Det är en tunn löparstrumpa utan sömmar, som är förstärkt på utsatta ställen. Jag har själv ett par sådana fast i rosa och jag älskar dem. Överlever hur många tvättar som helst dessutom.

För att ha chansen på ett par kan du göra något av följande:

  • berätta i en kommentar om din senaste joggingrunda
  • gå med i gruppen Min mil denna vecka och kommentera under inlägget där att du är intresserad.
  • dela det här inlägget
  • skriv något träningsrelaterat på din instgram och lägg till #minmildennavecka @hanna_fornhem och #gococo_sportswear
  • hitta på något eget kreativt!

Oavsett vad du gör för att visa intresse är det bra om du kommenterar det här inlägget också 🙂

Lycka till! Både med löpningen och i den här tävlingen!

Min 42a vecka

Nu har jag tagit mig igenom 42 veckor med Min mil denna vecka. Det känns ju himla bra! Jag trodde att jag skulle stoppas av förkylning här i slutet av veckan. Jag hade nämligen sparat en hel del kilometrar till helgen och kände i fredags att jag var lite vissen. Men inte värre än att dt gick att springa rätt bra ändå. Tog 2.7 km på fredagen, och det kändes härligt eftersom vädret var toppen, arbetaveckan varit bra och trevligheter att se fram emot i helgen.

Igår skulle jag hämta pappa vid bussen och drog iväg i löparkläderna. Jag hann 1.93 km innan jag såg bussen komma på gärdet. Det fick rättas till på eftermiddagen, efter en tur i skogen och en loppisrunda. Jag hade liksom fortfarande träningskläderna på mig så 1.5 km var snabbt fixat eftersom jag då också passade på att försöka hålla högt tempo. Högt tempo för mig är under 5 minuter per kilometer, vilket brukar vara svårt den första kilometern. Det gick!! En liten rosett fick jag till!

Jag är glad att jag gjorde klart det igår, eftersom jag är ordentligt snorig idag. Inte sjuk, mår inte dåligt men täppt och snorig.

Vinn LedOptimal från Helhetshälsa

Nu startas en liten tävling, belöning, för hårt slit i löparspåren. Perfekt för oss som springer, vare sig vi springer fort eller långsamt, långt eller kort.

Kapslarna innehåller ingredienserna:  Gurkmejaextrakt, MSM, nyponpulver, bromelain, C-vitamin, E-vitamin, kisel, mangan och zink, som alla på olika sätt anses hämma inflammationer och stärka ledernas senor och ligament. De är veganvänliga och är packade i kapslar, vilket gör att man inte direkt känner någon smak heller.

Jag känner ofta själv av mina leder, får lite ont då och då. Läkaren har skrivit ut Naproxen som jag ska testa i 4 veckor, men jag vet inte om jag vill riktigt. Blodproverna visar ju inte inflammation. Jag ska diskutera det vidare med sjukgymnasten imorgon. Nåväl, åter till tävlingen….

En burk LedOptimal från Helhetshälsa lottas ut och det är Helhetshälsa själva som är sponsor. Jag har själv fått en bruk att testa, och började häromdagen!

Det finns flera olika sätt att visa intresse för vinsten.

  • Du kan gå med i gruppen och skriv där att du är intresserad
  • Du kan få någon annan att gå med i gruppen
  • Du kan kommentera här att du är intresserad och berätta något om din senaste mil
  • Du kan lägga ut en bild på instagram och tagga med #minmildennavecka och lägga till något om tävling eller belöning
  • Du kan dela det här inlägget på facebook
  • Du kan hitta på något själv och berätta vad du gjort 😉

Jag meddelar nästa söndag vem som får burken. Lycka till!

Ännu en mil

Ännu en mil är fixad. En mil är ju inte så långt men jag är ändå glad och stolt över att varje vecka hela året har hållt i. Jag har inte fuskat och räknat in promenad. Jag har inte heller givit pp om utomhuslöpning heller, utan varje kilometer är fixad ut.

idag var det inte jätteskönt! Tur som attan att jag knappt behövde ut innan jag var klar. I och med Run of Hope igår + rundan i veckan hade jag faktiskt bara 900 meter kvar. Jag såg till att beta av 1000 meter efter gympasset idag, i regn och storm. Inte mysigt, men tur det är klart på 5 minuter 🙂 Eller drygt 5 minuter, för jag fick stanna och knyta skosnörena två gånger.

Har jag kunnat springa varje vecka för att jag är frisk, eller är jag frisk för att jag springer varje veckan? Vem vet!

Jag har tejpat knä för jämnan nu, det är skönt med stödet det ger. Jag ska visa upp tejpningen för sjukgymnaste imorgon, kanske får jag några bra tips.

Kolla nästa inlägg, där en tävling utlovas….

Det vore skoj med fler som hakade på min utmaning, ”Min mil denna vecka”. Tagga dina bilder med #minmildennavecka och gå med i vår grupp på fb med samma namn, välkomna!

Run of Hope i Stadsskogen

Vilket fint lopp Helena och Julia hade ordnat idag. Årets viktigaste lopp kanske! Vi anmälde oss alla fyra och deltog också alla fyra. Kul att träffa vänner där också! Härligt med människor som engagerar sig (toppen mamma som sprang i Stockholm idag, utan sällskap).

Jag sprang 5 km på 27.30 typ. Jan pinnade på stabbare än mig och Vilmer behövde några minuter till. Mycket bra jobbat av honom att på egen hand ta sig runt två varv på 31.30 ca när kompisarna la av efter ett varv. Noria nöjde sig med ett varv och gjorde sällskap med Susanne, Maja och Thea runt. Alla barn hade värmt upp med ett snabbt barnlopp om ca 500 meter.

Gott med kaffe och hembakat efter loppet, och så Vitamin well till alla så klart! Noria vann en jättesöt nalle som hon döpt till Linn. Hoppas att insamlingen fortsätter att generera pengar.

Nu har jag bara 900 meter kvar på veckans mil! Det får bli en uppvärmningsrunda innan gymmet imorgon, tror jag.

Sjukgymnast på Årsta vårdcentral

Nu har jag tagit itu med det här med ryggen igen. Vi kom liksom ingenstans i våras. Läkaren då gissade si-lederna och skickade mig på röntgen för just det, och det var inget fel där. Så tillbaka på ruta 1. Jag kontaktade vårdcentralen igen, för att be om ett nytt besök typ, eftersom jag ju inte är bra liksom. Läkaren medgav att det var dumt att jag inte fick hela bäckenet röntgat direkt. Nåväl, ett besök hos sjukgymnasten vore nog bra.

Kom dit  torsdags och mötte en toppenperson. Det kommer bli bra! Av olika anledningar:

  1. Hon menade att man inte ska ha så ont i min ålder, när man är fysiskt aktiv.
  2. Jag får ny remiss för röntgen av hela ländryggen
  3. Jag skickas för att ta blodprov för att utesluta reumatism
  4. Fick många bra träningstips
  5. Får komma tillbaka, hon vill ta sig av mig. Det blir billigare att gå dit för 150 kr än att besöka naprapat, kiropraktor och gud vet allt titt som tätt.
  6. Hon sa att jag självklart får springa om den känns bra!

Det är spännande att läsa journalanteckningarna, eftersom man ju inte riktigt fattar alla ord. Men ord som stel och smärta dyker upp här och där! Vi gick igenom hela kroppen med diverse provokationer och test av rotationer. Tills vi ses igen ska jag fortsätta med mammamage-träningen, göra cat and cow och rulla över min rulle mm

Viktigt gästinlägg om Barncancerfonden och Run of Hope

Jag har nyligen lärt känna Helena. Vi bor relativt nära varandra och har barn på samma skola. Vi har gjort sällskap till några lopp senaste tiden och hon är också med i gruppen Min mil denna vecka. Jag tror att vi kommer att uppleva att vi har många saker gemensamt. En stor del av hennes liv är dock något jag inte har erfarenhet av. Hon har förlorat ett barn. Min och alla andra föräldrars största skräck. Jag har bett Helena göra ett gästinlägg här. Jag vill gärna att detta innebär att fler hittar till Run of Hope. Anmäl dig och familjen till Helenas lopp. Men bor du långt borta, så leta då upp ett närmare dig. Kan/vill du inte springa, swisha pengar ändå!!

Run of Hope Stadsskogen 7 Oktober. Se event på facebook. Dela gärna!

Jag heter Helena Larsson och är mamma till Linn, som bara blev 4 år, 11 månader och 20 dagar gammal.

    

Linn drabbades av en aggressiv variant av lymfom, som bara drabbar vuxna, i januari 2007. Hennes sjukdomsförlopp följde inte det vanliga så det tog läkarna på Akademiska sjukhuset ca 3 veckor att försöka förstå vad som gjorde henne så sjuk. Hon var nära att dö redan då och vi flyttades fram och tillbaka mellan intensivvårdsavdelningen och olika barnavdelningar. Det var en fruktansvärt traumatisk och kaotisk tid. Till sist hamnade vi på avdelning 95A, Avdelningen för blod- och tumörsjukdomar och Linn fick behandling för cancern. Det tog patologerna ytterligare tre veckor att få en diagnos: Hepatosplenisk t-cellslymfom. Till en början svarade hon på behandlingen men hon var i remission (då cancern är i schack) i endast 8 dagar, sen gick det utför igen. Jag kände i hela kroppen att det höll på att gå åt helvete och det är så fruktansvärt att stå bredvid sitt barn och inte kunna göra något åt det som sker. Man vill bara skrika rakt ut. Samma dag blev vi inkallade till samtal och våra farhågor bekräftades. Behandlingen fungerade inte och det fanns inget mer de kunde göra. Cancern var för aggressiv. Mattan drogs undan under fötterna. Hur skulle vi klara av att hålla skenet upp för Linn?

Nu ville vi bara hem, så de fixade ett sjukvårdsteam som skulle komma hem till oss och vårda Linn. Det här var i slutet av mars … Dagen efter beskedet kom vår läkare och sa till oss att hon suttit och grubblat hela natten tillsammans med en vuxenonkolog om de inte kunde göra något mer. Vi fick erbjudande om att ge Linn en antikroppsbehandling som skulle kunna lindra hennes besvär (hon var så svag nu att hon inte ens kunde resa sig upp ur sängen själv) men inte bota. Vi tackade ja till det och som av ett under svarade hon riktigt bra på den behandlingen. Hon blev starkare, kunde lyfta huvudet själv, och till sist kunde hon också börja försöka gå igen med en rullator. Nu öppnade sig möjligheter för en benmärgstransplantation, vilket var Linns enda hopp. På en månade hade de fixat donator och alla undersökningar inför transplantationen och vi blev inskrivna på Hematologkliniken i Uppsala.

Till en början följde allt plan men sen började det gå åt skogen! Värdena sköt i taket. Man visste inte om det var behandlingen inför transplantation, om det var cancern som var tillbaka eller om det var en reaktion av de nya stamcellerna. Vi blev flugna till Karolinska barnsjukhuset på torsdag eftermiddag den 5/6-07. Allt var kaos och Linn var så dålig. Allt gick åt fel håll. De kämpade med att få upp hennes värden och på fredagen kunde man se att levern inte fungerade som den skulle. Hon behövde dialys men för att kunna genomföra det behövde de byta hennes CVK så man beslutade att söva Linn. Jag följde henne in i operationssalen och hon ropade efter mig. Det var det sista jag hörde av henne. I sövningen klarade hennes kropp inte mer och hon fick hjärtstillestånd. Vår älskade lilla Linn, min lilla kråka, fanns inte mer.

Linn dog elva dagar före sin femte födelsedag den 8/6-07 och nu har det gått tio år sen hon dog. Det är fortfarande lika surrealistiskt att tänka sig att en så levande, sprudlande och glad människa bara inte finns mer. Det går fortfarande inte riktigt att förstå ;(.
Jag har varit engagerad i Barncancerfonden sedan 8-9 år tillbaka. Det har varit ett sätt för mig att ge tillbaka lite av det engagemang vi fick från Barncancerfonden när Linn dog men också ett sätt att bearbeta och kunna dela med mig av mina erfarenheter till andra i liknande situation.

Barncancerfondens mål är att utrota barncancer och det tänker jag hjälpa till med att uppnå! Därför anordnar jag, tillsammans med Julia, ett Run of Hope för att samla in pengar för Linn och alla andra barn som kämpar. Forskning är det enda sättet att komma framåt och hitta nya behandlingar för att till slut kunna nå målet. Inget barn ska behöva gå igenom de fruktansvärda behandlingar och all smärta det innebär och inget mer barn ska behöva dö av barncancer!

https://www.barncancerfonden.se/event/run-of-hope/delta-i-run-of-hope/for-linn-och-alla-andra-drabbade-barn-3-3-3/

Barncancerfonden Logotyp

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

1 2 3 57