Skolmat

Jag äter pedagogisk lunch på jobbet. De dagar jag inte har det på schema äter jag med eleverna ändå. Vi har trevligt ihop och jag tror att det är posivit för klassen också att vi vuxna äter ihop med dem. Det gör dock att man ju äter skolmaten varje dag också till lunch. De flesta dagar är det kanon. Man få ju lagad mat, på regelbundna tider. Och jag tycker att det är bra mat de allra flesta dagar. Dock inte helt GI-tänk kanske. Och man kan inte sitta med elever och hoppa över pastan och potatisen. Det är inte att vara en god förebild! Så mina knep är värre än de man hade på sin egen skoltid då man på miljarder vis kunde smussla undan potatisen. Vem har inte vikt in den i en servett förr?! Maten kommer från annan skola, men tack och lov har vi bra personal i köket som hackar och fixar och ser till att det finns många sorters grönsaker. Morötter, gurka, tomater, sallad finns i princip alltid. Även vitlöksklyftor, min stora last, kan äta massor. Men hur är GI där, nån som vet? Idag ahr jag ätit 3/4 av tallriken med färska grönsaker, sedan lite pasta och en del köttfärssås. Eleverna runt mig såg mycket frågande ut när jag fotade min mat. Men då förklarade jag att jag vill fota för att kunna visa att det faktiskt finns skolor med bra mat, och med många grönsaker att välja på!

Till imorgon har det beställts både rödkål och vitkål. Då ska mina elever få fixa en fin sallad att ställa i matsalen. Jag hoppas att det stämmer där som så ofta i klassen förut-att det som man fått vara med att laga själv smakar gott.

Fullproppad eftermiddag

Jag har inte legat på latsidan på eftermiddagen. På väg hem från jobbet hoppade jag in och körde ett step-pass. Faktiskt samma pass som i fredags så jag kände igen det mesta och kunde köra på ganska hårt. Efter idag kan jag passet utantill, så jag skulle kunna köra alla block här hemma, tror jag. Och har jag väl kommit dit tröttnar jag snart. Hon ska ha samma pass fram till påsk, fick jag höra… Det är nog en brist hos mig, min rastlöshet. Är det för svårt blir jag butter och när jag väl lärt mig det vill jag ha nytt, nytt!  Idag var det dock fortfarande kul, och kanske är det det ett par gånger till. Men sedan måste jag nog börja våga mig på något nytt också. Afrodans kanske? Vågar man det? Jag har ju inte det skön rumpgunget i kroppen direkt, men får väl prova.

Efter passet for jag direkt till COOP. Har märkt att det tar lite längre tid för mig att handla nu, när ännu mer vill leta bra och nya saker och smaker. Jag stod länge och väl och titta på all musli. Ville köpa granola, men tycker det är lite dyrt med 69 kr för 1kg. Och vad ska man välja av alla andra. Det står ju fiber, fitness osv på allt, men jag torr inte allt är så bra. Till slut insåg jag ju att jag kunde blanda ihop en egen från Risenta. Lite hirs, puffad dinkel, puffad quinoa, goji- och russinmix, svarta sesamfrön m.m. Visserligen samma kg-pris, men då fick jag nog ändå en lättare mix som man inte tar lika mycket av. Och så kommer jag blanda i lite annat hemifrån, tex nötter, linfrön och solroskärnor.

Sedan fick jag god mat av Jan. Fisk, avokado- och mangosallad och rödkål- och äppelsallad. Sedan gick vi till bokbussen, jag och barnen. Så nu när barnen somnat ska jag ta mig en kopp te och läsa om hur man bli ”ung, pigg och vacker utan socker” i Hälsa, ”Årets bästa hälsomat” i MåBra och tyligen också  ”stor gyn-guide, allt vi inte vågar prata om” i Amelia.

Trevlig kväll!

Nöjd mamma!

Vi har precis avslutat middagen. På eftermiddagen var vi på fika hos Elin med familj och jag satt och bläddrade i några olika hälsomagasin. Någonstans läste jag om köttbullar med linser i. När jag kom hem insåg jag att vi hade lite köttfärs kvar efter gårdagens tacomiddag. Så jag började experimentera. Utan recept så klart, men inspirerad av det jag läst. Så jag blandade köttfärs med kokta röda linser, lök och vitlök. Jag måttade i fiberhavregryn och krossat linfrö istället för ströbröd. Sedan ett ägg och blandade örter från frysen+ dragon och sambal oelek. De blev mycket goda. Halloumiost, lite fullkornsris, lite keso och en underbar sallad som Jan svängde ihop med rödkål, apelsin, morot och solrosfrön.

Barnen åt jättebra. De är inne i en fin matperiod. Vilmer mest. Han äter allt och mycket just nu. Igår åt han min kladdiga fullkornspastasallad med paprika och tonfisk, precis som den var utan att försöka dela på ingredienserna.  Noria är inte lika hungrig och äter ibland lite, men hon är inte kräsen i alla fall. Det är liksom inte maten som styr om hon ska äta eller ej. Jag tycker att barnen också börjat äta bättre sedan jag började med GI och träning. Jag tycker dessutom att det är mycket roligare att laga mat och får ut mycket själv av att fota och lägga ut här. Det är mest därför jag gör det, för min skull. Om någon sedan skulle bli lite inspirerad vore det så klart kul. Barnen kanske känner av att jag uppskattar maten och lägger ner mer tid på det. Jag har ju alltid lagat mat och tyckt om att göra det, vågat prova nytt, brytt på mig om mat osv, men harlagt in en för mig ny växel-lite mer konsekvent i det jag gör. Jag tar inte bara vad jag har. Nåväl, barnen äter bra. Fullkornsris och fullkornspasta är inga problem, grönsaker har de alltid älskat, liksom bönor. Idag fick de dock nöja sig med majs, den första burken vi öppnat på länge. De vill, än så länge, inte ha knapriga sallader. Paprika, morötter osv går bra, men inte rödkål. Jag njuter i fulla drag av att se dem äta maten jag lagat. Speciellt när det inte är typisk barnmat. Jag har liksom inte lurat i dem linser idag. De såg mycket väl vad som fanns i, och inga röda, gula eller bruna prickar stoppade dem. !  Nu är det bara att rida på vågen ett tag och hoppas att det håller i sig.

Fruktfrukost

Tänk så  mycket godare maten blir om man anstränger sig lite att göra det fint. Jag skar upp frukt och la på mina fina fat från Pentik, en bröllopspresent från Sofia. Physalis, päron, äpple och banan. Sedan kom jag på att jag har hallon i frysen, så jag värmde på dem lite och rårörde.

Idag blev vi väckta tidigt. Noria kom vid 6.10. Hördes lång väg, slammer och smäll, och med pratdockan tjattrande. Nu är det Vasaloppet som gäller. Pappa kommer in snart, så bullarna är framtagna från frysen och kaffebryggaren laddad.

Dotter önskas.

Jag har precis hört klart ”Dotter önskas” av Katerina Janouch. Jag råkade se den på bokbussen och lånade den. Säkert lite banalt skriven tänkte jag, i stil med texterna ur typ Vi föräldrar. Inte trodde jag att jag skulle beröras så av den. I förmiddags hörde jag klart det sista, medan Noria skrotade runt bland all snö på tomten.

Och jag grät innan det hela var över. jag har pratat så om den här boken hela veckan, med mamma, med jan och med min syster. Jag blev berörd i hur mycket jag kunde känna igen mig i vissa bitar. Inte just det i att önska en dotter, utan i känslor som jag hade när jag väntade barn, var utpumpad efter att ha fått mina två och inte riktigt upplevde att jag räckte till och var tillräckligt ”duktig”, och i känslan av att ha världens mest förstående make som barnen har fått till pappa.

När jag väntade Vilmer var jag helt övertygad om att det var en pojke. Många i vår bekantskap hade fått en pojke först. Jag själv har dock två systrar. Men jag har alltid sett mig som en pojkmamma. När jag väntade Noria var jag lika övertygad om att hon var en pojke hon med. Fram till vecka 18 vet jag inte hur många gånger jag svarade på kommentarer som ”Nu vore det väl kul om det blev en flicka” Får alla sådana kommentarer? Får de som har en flicka först samma typ av fråga, om att det skulel vara kul med en pojke?

Eller är det snarare kommentarer som att det vore praktiskt och kul med en flicka till, de kan ärva varandra och ha sååå roligt ihop? Jag tyckte därför att det vore skönt att veta, så man kunde svara lättare. Ska väl andra skita i egentligen, men man är ju lite känslig när man är gravid, både för sådant som sägs och sådant som man tror att folk tänker. I alla fall jag….

Vi fick veta på UL att hon var en flicka, men jag trodde hon kanske bara hade en väldigt liten snopp! Så vi åkte till köns-UL i sthlm också. Ändå kunde jag nästan ha dikterat ihop ett sms där det skulle stå ”Vad var det jag sa, det ÄR ju en pojke”. Men icke, jag fick en dotter. Jag har en av varje, en pojke först och en flicka sedan, med 2 år mellan. Idealet?? Ja, typ enligt Katerina Janouch i alla fall. Självklart är jag glad för det, men hur hade jag uppfattat det hela om jag fått en pojke andra gången. Två barn vill jag ha, hade jag ändrat det då, och försökt en gång. Eller hade jag stannat vid 2 pojkar och inte ägnat en sekund åt att sörja det faktum att jag inte fick en dotter? Eller hade jag som Helena i boken, blivit skvatt galen och sökt genom internet, tänkt på detta varje gång någon väntade barn? Ja, det kan man ju aldrig veta!

Vår pojke är en underbar, känslosam pojke, lätt att visa känslor och mjukhet, och det uppmuntrar vi och uppskattar. Noria är väldigt lik sin bror i mycket, väldigt lik. Och inte har hon varit lättare att ha att göra med. Och inte gillar hon tofsar i håret direkt, och ber aldrig om klänningar. Inte än! Skämt å sido, jag vet att känslan av att ha en dotter inte sitter i just detta med kläder och smycken, det sitter på ett mycket mycket djupare plan. Kom gärna med kommentarer och egna reflektioner…..! Har det någon betydelse hur man är själv, hur viktigt det är att få en dotter? Eller vill alla kvinnor egentligen ha minst en dotter (om de kunde välja uotsagt på ett hemligt plan)? Och i så fall varför? Jag tror inte någon skulle vilja byta bort något av sina barn, det vill ju inte Helena i boken heller, men kan tänka sig att få många pojkar, bara hon en gång får en flicka. Och dagens samhälle då, ett riktigt tvåbarns-samhälle, eller? Så alla som skaffar mer än två barn blir bedömda också, visst är det så? Ja, de skaffar nog en till för att …..! Men de som har två flickor kanske inte möts av samma tankar och kommentarer som de som har två pojkar. Kommentera gärna mitt svammel.

Barnloppis.

Noria och jag har nyss kommit hem från Fyris park. Det var barnloppis där idag. Trots att jag älskar barnloppis har jag aldrig varit där, har nog inte fattat att de hade det. Fyris park får mig mer att tänka på gamla porslinsgrejer! Det var massor med folk där och vi gjorde en del fynd. Om man bara står ut med att trängas med folk några gånger varje år kan man ju verkligen komma åt många bra saker till barnen. Sist jag var på loppis var på Domarringens skola och sedan Årstaskolans, och även där gjorde jag ju en massa fynd. Vilka är nackdelarna med att köpa begagnat egentligen, när det finns massor att välja mellan och man verkligen inte behöver köpa lump om man inet vill? Både den egna plånboken och miljön mår gott av lite återvinning. Vilmer fick en ny bil från Bilarserien, som Noria fick överraska honom med. Den ser inte använd ut, men kostade 1/3 av nypriset. Sedan är ju jag som jag är, vem i hela världen köper en pepparkaksklänning i början av mars?? Men hela setet, med mössa och strumpor var i så fint skick så jag chansar på att hon kanske vill ha det i december, annars finns det väl andra småflickor som kan få ta över den.

Frukost är svårt.

När jag vaknar är jag hungrig. Samtidigt är tiden knapp. Därför tycker jag att det är lite svårt att komma på nyttig frukost. Jag har alltid ätit havregrynsgröt, men har nu i alla fall övergått till fiberhavregryn. Och så läste jag att havregryn faktiskt är bra, alltå ur GI-synpunkt. Hoppas det stämmer!

Idag hade vi dock mer tid, lördagsmorgon. Barnen älskar lördagsfrukost för då får de risgrynsgröt….jag äslakr det också, men lät bli. Jag tog en tallrik yoghurt med granola från renée voltair, hällde på kanelkryddade solrosfrön, krossade linfrön och psylliumfrön. Sedan åt vi ägg alla 4, och jag och Jan delade på en avokado. En gul körsbärstomat och en god smörgås också. JAg har ätit väldigt få smörgåsar på sista tiden, så denna var jättegod!

Sedan for Jan och Vilmer iväg på familjegympa. Jan har ju kort på Campus och är har de pass på lördagar. barn från 3 år, men det är en del mindre barn där också, så snart får nog Noria följa med också. Det är ju en kanongrej för far och son att göra ihop. Gympa är inte bara för tjejer! men in tight är bra! Jag och Noria har istället tagit en härlig promenad i solen och lyssnat på fåglarna. Nu ska jag snart förbereda lunch, så det är kalrt när boysen kommer hem.

Bonusträning

Idag finns det ett step-pass kl 16. Det passet kan jag i princip aldrig gå på. Har gjort det en gång då Jan var hemma med sjuka barn, ananrs arbetar han ju den tiden. Idag kände jag på mig att jag skulle kunna få till det. Kom på att jag kunde smsa Amanda, lillsyrran. Det visade sig att hon visst skulle till stan och dessutom sedan till Carro, andra syrran som ju bor här i Slavsta. men skulle de hinna.  15.35 fick jag veta att de var klara med sitt. 15.50 var de här och 16 var jag på plast på gymmet, kanon. Och har man liksom inte räknat med att få köra ett pass är det ju extra kul och känns extra bra efteråt. Det kändes riktigt bra i kroppen, känner helt kalrt att jag fått upp konditipnen och rörligheten lite. Har dock lång bit kvar med just rörligheten och styrkan. Passet avslutades med saftig magträning på pilatesvis, fy fan vad det sved i min vobblande, darrande mage!

Mamma hade åkt vidare när jag kom hem hem, men Amanda satt med barnen och byggde med duplo. Eftersom barnen var nöjda med sin moster som sällskap och med glass i magen borde de klara av att vänta ett tag med maten. Så jag passade på att göra en ny rätt, som skulle bli klar lagom till Jan skulle komma hem framåt kvart i 6.

Jag kokade röda linser, röd quinoa och vit (eller heter det gul? eller ljus?) quinoa. Stekte kycklingfilé i olja med vitlök och färskriven ingefära. Sedan la jag i zuccini, röd och orange paprika och en gul lök och saltade. Lät det sedan koka i lite matlagningsgrädde. När det var genomkokt hällde jag på lins- och quinoablandningen med den vätska som fanns kvar. Svängde ihop en till hummus och skalade några morötter också. Gott! Till det ett glas Vina Maipo.

Nu blir det TV:soffan med lite mer vin och resten av kikärtsröran.

Nu är det filmtajm!

Igår släpptes Luftslottet som spränges. Vi har inte kommit iväg på bio så jag har sett fram emot detta. jag kan inte spara mig till helgen, och i och med att jag faktiskt blev klar med elevernas läsläxa snabbt och barnen somnade fort så slår vi till. Nu har jag mixat ihop en hommus av kikärterna jag kokade igår. Mycket vitlök och tahine. Tilld et morötter. Visst ser det ut som taget ur en 70-talskokbok? 

Fina teglasen med nytt rött te, strawberry cream nåt sånt. Och som grädde på moset en brasa. Men klockan går, brasan, bloggen och hommus….det blir en sen kväll, för filmen är 2 timmar och 20 minuter lång!

Lyckad middag.

Idag har Jan stått för middagen, eftersom det är han som kommer först. Han har gjort vår nya favvo, sesampanerad kyckling. Idag gjorde han spett eftersom barnen älskar allt som sitter på pinne. Han hade blandat 1 msk teriyakisås med ägget, och sedan bara sesamfrön. Och blev helt lycklig när jag möttes av salladen. Rödkål, mechesallad, röd mangold, ruccola, morot, äpple och vindruvor. Sedan solrosfrön och balsamica+olivolja. Mumsigt! Jag slängde sedan ihop en keso-och ajvarsås och tog några av barnens fullkornspasta.

Nu har vi gjort oss en god kaffe och tänker unna oss några godbitar från taxfreen. Mörk choklad med smak av mocka. Nu gäller det bara att låta bli den öppna kartongen, så det finns några kvar om man har kafferep någon dag.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

1 412 413 414 415 416 420