Häromdagen gick jag och Jan på stan. Vi såg två män vid två olika stället som satt och tiggde. Det känns lite nytt och ovanligt i vår stad, eller så är det bara för att jag så sällan är nere i centrum utan går på Gränby istället….

Men vid flera tillfällen såg jag föräldrar ge barn en liten peng att gå fram med. Barnet ser överlyckligt ut när det er en krona. Ja, en krona. Jag vet itne vad jag ska tycka om det. Gör man som förälder så för att lära barnet empati, att ge till någon annan och för att tala om fattigdom. Men varför en krona. Det känns ju som ett smärre hån. Om man förutsätter att det är en fattig person på riktigt, så måste det kännas mycket jobbigt att sätta sig så där, vilken förnedring. Och sedan se glad och tacksam ut för en krona, när magen skriker efter mat….vad får man för en krona? Och är det givmilt att skänka en krona? Hur tänker du om saken?

Läste idag om att man i Danmark hittat en miljon kronor i en klädcontainer. Den sanna givmildheten är kanske den man gör utan att någon får veta om det. I Sverige är det ju så vanligt på dessa insamlingsgalor att man ska skriva vem som gett vad i rullande text under. Och visst, ag är inte bättre- slänger ut på facebook att jag köpt gröt till jul via Unicef och är världsförälder. Gör jag det för att visa att jag minsann hjälper till eller gör jag det för att få andra att göra likadant?