Archive of ‘Träning’ category
Dagen efter! Mycket bra känsla i kroppen. Jag har två små skador. Det ena är en vattenblåsa på ena tån. Det andra är ett skavsår på bröstkorgen. Det andra är egentligen bara lustigt, att jag inte tänkte på det. Det var dock en mycket bra idé att ha min lilla flip belt bottle där i sport-bhn eftersom jag hade så mycket annat i flip beltet. Men den skavde.
Jag började lördagen med en mycket lätt frukost. Sedan åkte jag till min gamla kollega Josefin som gått massörutbildning alldeles nyss. Hon fick äran att mjuka upp mina ben lite. Sedan åkte jag till Erikshjälpen och tog en kaffe och fullkornsmacka med Matilda. Därefter avfärd till Stockholm med Therese och Uffe. Vi hann med en kort tur på expot och sedan till väskinlämning och startfålla. Och så iväg!
Det var lite trångt till en början och första kilometern gick på 6.12. Då blir jag alltid lite sur, det är svårt att springa in tid när man inte är så himla snabb av sig. Nästa tog också tid, genom tunnel mm och landade på 5.40. Sedan blev det ordning på torpet: 5.10, 5.20, 5.07, 4.59,och så mellan 5.05- 5.30 hela väggen utom vid två tillfällen då jag fyllde på vattenflaskan. Det gick förvånansvärt bra. Kan inte säga att andra halvan ens var särskilt mycket jobbigare än första. Hade säkert kunnat springa fortare också, för jag var inte direkt slut när jag kom i mål. Men jag ville inte riktigt, ville inte ligga på gränsen alls. Det här blev toppen. 5min och 30 sek snabbare än förra året, således personbästa även på halvmaran i år.
Jag var väl förberedd den här gången. Hade tänkt igenom det mesta, om vad jag skulle ha med att äta och dricka t ex och lyckades bra med det. Jag hade en påse med skurna cornichons och de började jag äta redan vid 10 km, dumt att vänta på dippen (alltså energidippen, inte dipsås). Typ 3-4 först och sedan 3-4 lite senare. Jag hade också en påse polly med mig. Jag vann dem innan och bar dem i handen ca 4-5 km innan jag lät ett par smälta i munnen då och då. Sedan slängde jag resten. Lilla vattenflaskan fyllde jag upp då och då, och så småsmuttade jag mellan vätskekontrollerna. På så vis slapp jag stanna alls. Dextrosol fick man på vägen. Banan och bar bjöds det också på men det skippade jag.
Jan drämde till med en kanontid han också. Och även Therese persade, så stämningen var god efteråt! Det är så himla skoj att ha trevliga människor runt sig med samma mål och intresse.
Jag måste ha fått i mig bra, för jag var inte direkt hungrig eller törstig efter loppet heller. Inte ont heller, bara trött i benen och självklart var det skönt med ett bad och sedan soffmys med barnen hemma.
Så nu då, vad ska bli nästa utmaning?
Det gäller att belöna sig ibland. Idag belönade jag mig med massage. Inte för att jag sprungit halvmaran än, men för att jag tränat upp mig till den. Hur det än går på lördag så har jag nog gjort mitt bästa för att vara förberedd på att orka jogga hela distansen i alla fall.
Det känns främst i vader att jag joggat lite längre på asfalt. Det är lite stelt vid utsidan av vaden, muskeln som går ner och är fäst på utsidan av foten. Peroneus eller fibularis eller nåt sånt 🙂 Det har känts lite som att sulan skulle varit veckad när jag sprungit och att jag därför blivit lite öm. Men mer troligt är alltså att jag
När jag vet att jag vill ha en bra, kraftfull, massage bokar jag hos Björks. Jag har fått bra hjälp med min vad där förut, både på Peters mottagning och på olika lopp. Så även idag. Lite ont då och då men mest väldigt behagligt och välgörande. Jag hade dock lite svårt att helt stänga av tankar. Det är så intensivt på jobbet, låg till och med och formulerade ett mail till en förälder innan jag lyckades komma ner i varv. Men sedan tror jag faktiskt att jag nickade till någon sekund.
Nu är även Tjejmilen 2019 bakom mig. Numera är jag så pass van att springa 10 km att det inte riktigt kräver någon större förberedelse. Det är ju en förbaskat härlig känsla att veta att man fixar milen.
Oftast äter jag inte frukost, eftersom jag kör 16/8 (eller i alla fall 15/9), men den här gången startade jag dagen med nybakade scones. Sedan blev det lite smått och gott från expot och goodiebagen och så iväg strax efter 13. Det som alltid är värst med Tjejmilen är toaköerna. Jag blir fasen galen på att de inte kan skaffa ett par toaletter i startfållan. Jag som startade i startgrupp 2 får ju liksom köa ihop med alla som ska starta efteråt. Galet långa köer! Och jag behöver verkligen gå på toa precis innan. Varför då inte ha en sista minuten-toa för de som just då ska starta, lika för alla då ju. Nåväl, det är väl bara att fortsätta öva knipmusklerna och acceptera att man återigen fick springa upp i en mycket gles buske och kissa…. ihop med många andra.
Det var riktigt varmt i lördags, riktigt skönt innan och efter men kanske lite väl varmt under loppet. Men det gick bra, fick dock lov att dricka vatten vilket jag inte brukar göra på 10 km.
Det blev min snabbaste Tjejmilen någonsin, strax under 52 minuter. Jag låg på en bekväm nivå hela tiden, inte motiverad riktigt att trycka på mer, hade ingen kraft till spurt heller. Men gick i mål lugn och mycket nöjd. Sedan gick vi och tittade lite och väntade in de andra som startade senare än oss. Skumpa och chips smakar gott efteråt!
Jag vann som sagt en startplats till Stockholm halvmarathon hos Snabba fötter Kenth och Craft sportswear. Och har man en startplats så springer man! Och sk man springa lär man vara förberedd. Springa gör jag ju året runt men för att en halvmara ska kännas kul och bekväm gäller det att ha några långpass i benen.
Jag älskar att springa, men oftast blir det pass runt 5-7 km om jag inte har fått motivationen att springa längre pga kommande lopp. Och senaste tiden har den motivationen faktiskt kommit. Det känns lättare och lättare att springa längre än det vanliga. Jag är ännu inte uppe i mer än17 km men det är långt kvar 🙂
På bilden ovan är det inte jag utan Helena. Henne är det bra att ha när man ska försöka beta av km. Sista vi sprang ihop blev det 17 stycken 🙂
Nu är vi hemma från semestern i Sopot igen. Innan vi åkte hittade jag ja, som jag npg skrev innan, ett park run i Gdansk som låg åt rätt håll från Sopot i Reagnas park.
Vi gick upp tidigt och åkte dit. Och det är jag glad för, för det var ett riktigt trevligt lopp med en bra bit över 100 deltagare. Jag, Jan och Noria sprang och Vilmer gick i parken och letade Pokemons under tiden. Det startade kl 9 och jag är itne riktigt igång då.Inte Noria heller tydligen som somnat semestersent och inte hunnit vakna riktigt eller fått i sig tillräckligt med mat. Vi bestämde oss därför att ta det lugnt dessa 5 km.
Träning får inte vara så allvarligt, i alla fall inte för mig som bara tränar för hälsans skull. Därför behöver jag inte så ofta träningsprogram utan behöver helt enkelt variera mig. Jag är lite ivrig av mig och blir snabbt uttråkad om det är lika lika hela tiden. Springa samma runda om och om igen är inget för mig.
Igår bestämde jag mig för att springa 1 km varje timme. Efter att återigen lyssnat på Anders Hansen, denna gång hans sommarprat, är det bara att inse att allt spelar roll. Alla steg, även om de 9 km jag fick ihop igår inte kom alla på en gång. En kul grej blev det också, istället för att få många stillasittadne timmar.
Km 1 tog jag medan jag väntade på att pappa skulle bli upphämtad vid bussen
Km 2 tog jag i Rosendal dit vi åkt för att aktivera oss i parken innan regnet
Km 3 blev också i Rosendal men fram och tillbaka i intervaller med Noria på löparbanan
Km 4 avverkade jag när jag dumpat pappa vid bussen
Km 5 och 6 blev precis före och efter en ny timme, så alltså efter varandra
Km 7 på väg upp till Återbruket för att sedan inse att de stänger tidigare på sommaren
Km 8 hemma
Km 9 på löpbandet medan jag väntade på att se om jag skulle få en plats till bodycombat. Jag fick en plats
Efter body combatpasset också hade jag öve 20 000 steg och redo att ta med barnen på bowling och burgare, semifinal på O´Learys.
Det här med park run är ju himla trevligt. Man kan ta beslutet relativt sent, beroende på form. Man behöver inte vara där så lång tid innan utan kan dyka upp minuten innan start om man vill. För mig är det inte alltid optimalt att springa på morgonen, tycker jag är lite seg då. Men igår kändes det okej oh jag tog moppen ner till Stadsträdgården.
Jag frågade Noria innan, ”ska jag ta en mysjogg eller ta i”. Hon tyckte mysjogg så så fick det bli. Jag tog inte i och tänkte att tiden inte var viktig. Så jag blev allt lite förvånad när jag sprang första på 4.58 och tyckte det var rätt lugnt. Så jag höll det tempot hela vägen utom sista 500 då jag ökade lite. 24.48 känns som en toppentid. För något år sedan var 5 km under 25 minuter stört omöjligt, lyckats med det en gång tidigare och då höll jag på att kräkas. Nu har jag varit under 25 minuter 4 gånger under våren.
Jag kollade upp Park run i Polen och insåg att det nog går att springa ett i Gdansk eller Gdynia när vi är där. Det skulle vara så kul!
Det var midsommarafton igår, men i vår familj innebär det inte att man automatiskt ligger i baksmälla idag. Snarare tvärtom, inget fest alls. Bara ett glas rosé till maten och sedan ett glas till med Helena efter att vi tagit en promenad på kvällen.
Däremot fick jag inte med mig någon annan. Barnen är rätt taggade på sina löparbingon men vill vänta lite med just park run. Och Jan har fått ryggskott och gör övningar för det istället. Måste gå snabbt över, han har massor frmför sig på jobbet och med segling. Och inte går det ju att få tag på kiropraktor eller liknande på midsommarafton direkt.
Det var ett litet gäng som drog iväg. Jag ville ta det lugnt idag, inte motiverad att försöka springa livet ur mig alls idag med lite för lite i magen och så tidigt på förmiddagen. Jag har dock insett nu att 5.10 som jag höll genom hela loppet känns just nu som lugnt. Det känns bra. Då kan jag jogga med stängd mun, ingen blodsmak i munnen, inga trötta ben.
Sedan var det bara att åka hem och ta en fika på altanen och ha hela dagen kvar!
Park run hålls i Stadsparken varje lördag. Häng med någon gång!
I maj var jag och Frida med på en inspelning inför Uppsala Night Run. Anna är en av projektledarna och frågade om vi ville delta och jag bangar inte. Alltid kul att testa nåt nytt, möta nya människor och dessutom är jag ju jätteglad att det anordnas ett kul lopp i Uppsala. Inspelningen var kul. Vi fick till massor med steg och en del löpning i backe. Nu är de fem filmerna klara och alla ligger på deras facebooksida. I sista filmen blir Frida och jag omsprungna av SH-bygg. Det komer vi inte att bli den 23/8, vänta bara 🙂
Jag är anmäld till loppet, valde 10 km. Lika bra att springa två varv när man ändå har chansen. Jag skulle tro att hela familjen kommer att delta. Vilmer tänkte vinna en startplats i tävling hos Actic kraftkällan genom att gå krabbgång på ”gräsmattan” inne i gymmet. Han leder just nu….
Gå nu man ur huse och se till att anmäla er!!
Kilometer 5
Målgång! 5 härliga kilometer till ända. För vissa fortsätter loppet med ett varv till, men när ni väl kommer i mål kommer Sh bygg, sten och anläggning AB hälsa dig varmt välkommen. Du anländer direkt till Runners square och "Eftersvetten" på Saluhallen stundar.BLI EN DEL AV FOLKFESTEN!Mer information och anmälan på http://www.uppsalanightrun.se
Slået op af Uppsala Night Run i Torsdag den 20. juni 2019
Nu är det snart sommaruppehåll från fotbollen för barnen. Vilmer är sugen på att komma igång med löpandet under sommaren och önskade sig en morot, en utmaning. Så då satte jag mig och skrev ihop ett bingo och lovade något litet treat vid varje bingorad om 5 fixade. Inte treat som i köpa prylar, men kanske göra nåt kul, äta nåt gott eller göra något som peppar löpningen ännu mer.
Jag tänkte att jag inte ska fokusera på tid och distans direkt, det måste inte gå fort eller vara långt. Utan snarare så att det kunde finnas utrymme att bli nöjd bara att få det gjort. Bara några där distansen eller tiden är bestäm, men inte ihop då.
Jag tänkte att jag ska försöka få till det jag också… Jag har så klart joggat idag, det är ju midsommarafton. Ska bara se var det passar bäst att kryssa.
Vill du haka på? Dela gärna 🙂
