mar
2011
En unge i minuten
Ikväll börjar ”En unge i minuten”. Det måste jag se. Galet intresserad av allt vad förlossningar heter. Alltid varit. Men ändå var jag så nervös för min egen förlossning. När vi väntade Vilmer gick serien ”9 månader” på TV. Det skulle jag ju se så klart. Men det var tufft. Häll väl andan till första reklampausen. Fick lite tunnelseende. La mig på golvet till andra reklampausen och gick då och kräktes. Ingen överdrift- jag kräktes av nervositet. Men inte kunde jag låta bli att se nästa avsnitt ändå eller.
Det gik ju bra att föda barn. Inte var det lätt, inte första gången, men hade jag fått göra om graviditeten hade jag inte ägnat lika mycket tid till att bli darrig om händerna, bli kall om näsan av nervositet och få tunnelseende bara av att läsa om förlossningar i mina vänta barn.tidningar. Kom ihåg det, ni som läser och väntar första barnet (typ du syrran)- Det går bättre än det ser ut på TV.
Men att jag var rädd är ju inte så konstigt. Jag hade tagit bort en leverfläck och gjort illa ryggen en gång, det var väl den (fysiska) smärtträning jag fått.
sandlådemamman
7 mars, 2011 at 23:18 (14 år ago)Tycker serien var bra! Rätt så verklighetstrogen ändå. Det gick någon förlossningsserie för ett tag sen som jag tyckte hade klippt bort så stora delar av förlossningen, typ klippt ihop paret som kommer in till förlossningen och sen krystningen och utelämnat allt värkarbete och väntande däremellan…