Vilket smultronställe, vilken idyll. Till och med en rastlös själ som jag får ro. Vi var själva nere vid badet när vi kom. Sedan fick vi sällskap av Anna med familj, hennes svägerska och en arbetskamrat som jag träffat en gång förut. Trevligt sällskap. Barnen blev så klart jätteglada att få så fint bad- och leksällskap.

Barnen börjar bli lite mer vattenvana och vågar sig ut lite. Båda är också väldigt säkra på båten. Det är bara jag som är hispig och tror att de ska ramla i. Noria lullade runt lite och försökte göra knopar överallt innan hon ställde sig längst fram och spanade.

God matsäck är a och o. Finns ju inget godare än att äta ute. Hungrig som tusan blir man. Pastasallad med bacon och ost, kokospannkakor, kaffe, fibermuffins, saft och Ulvagubbar och hallon som vi köpte med oss på vägen. Nu sitter jag här med lite båtgung kvar i kroppen.