Nyss hemkomna från Basilico. Fick tipset av en kollega när jag frågade om passade middagsställe i stan med barnen.

Vi började med att köpa varsin blomma från barnen och överraska Jan på jobbet strax innan han slutade. Vi fick komma in en stund.

Sedan traskade vi till Basilico. Det var mycket folk men vi fick plats och jättefin service av en supertrevlig tjej. Hon sprang tom in på cafét bredvid för att hämta sugrör till barnen. Jättefina pizzor. Rena konstverken som dessutom smakade gott. Jag åt en basilico förstås, är det ställets specialare vill man ju prova. Barnen fick varsin barnpizza. Vilmer åt bra, Noria orkade inte ens smaka. Så är det ofta på restaurang. hon blir liksom mätt av alla intryck. Men sak samma att man betalar dyrt utan att det äts, de får ju ut något av det ändå, och lär sig väl en del på kuppen. Dessutom vill vi ju ha dem med på födelsedagsmiddagen. Nu sa dock servitrisen att vi kunde få pizzan i en låda med oss hem 🙂

Det stället kan jag rekommendera. Vi lär gå tillbaka. Jag äter nästan aldrig pizza. inte ens så mycket vitt bröd. Men ska man nu unna sig något liknande vill man ju att det ska vara värt det!