Även denna morgon var riktigt solig. Jag drog ut på en joggingtur direkt när jag vaknade. den här gången stannad ejag inte en sekund på de 3.5 km, och det är jag glad för. Visst, jag sprigner inte fort och inte långt, men jag springer i alla fall. Jag ska inte ge upp, jag ska kunna bli en sådan som uppskattar en löprunda. Det är så otroligt vackert att springa längs Slavsta byväg. Att titta på hästarna, och på hur det växer på åkern. Kom nu ihåg att fråga mig, här på bloggen, på facebook eller ännu hellre IRL om jag sprungit något på sistone, så att det verkligen blir pinsamt när jag ska komma med mina bortförklaringar. Jag ska springa 2 gånger per vecka, helst 3, så det blir en mil. Den här veckan blev det två gånger, men å andra sidan har det varit midsommar, födelsedagsfiranden och jobb…..och se där, där började bortförklaringarna 🙂

Efter att jag sprungit min runda kom jag hem till dukat frukostbord i loungen, där vi diskuterade dagen. Sedan blev det snabba puckar då vi bestämde oss för att åka ut med svärföräldrarnas båt.

Vi åt rester från midsommarbrunchen, allt möjligt gott rakt ner i en sallad 🙂 Barnen och Jan åt pasta till sin, men jag nöjde mig med min tomat- och mangosallad som bas. Massor med kaffe bidde det också.

Barnen sätter igång med en massa rollekar direkt- det finns ju inte så mycket annat att göra på de få kvadratmetrarna. Sedan läste vi böcker, Vilmer med mig och Jan och Noria satt i fören och ljudade ihop en bok som passar henne perfekt just nu. Hon vill så gärna bli bätter på att läsa nu, så det är bara att haka på. Varje dag, en liten liten stund kommer göra mycket. Idag var det ”Trassliga treor” som gällde och i de böckerna i samma serie älskar hon att läsa vad barnen heter i första uppslaget.

Nu ska jag sätta mig och googla lite på pumptermos. Vi behöver helt enkelt mer kaffe med oss. Är man föer än två räcker inte en vanlig termos 🙂 Jag vill ha en färgglad, kanske med blommor 🙂