Något jag alltid velat kunna är historier. Att ha en bank i hjärnan med skämt att ta till med barnen och eleverna. Men jag glömmer alla skämt direkt 🙂

Vilmer är inne i en period där han verkligen tycker att ordvrängeri och roliga historier är kul. Han minns skämt och kluringar han fått höra i skolan och på fritids och kan plocka fram en då och då. Därför uppskattade han också boken vi lånade på biblioteket i veckan.

Att läsa historier kräver mycket av läsare. Varje betoning och varje ord kan få betydelse. det är de små nyanserna som gör skillnad.

Jag tog med den till kryssningen och vi läste i hytten. En del fick de fundera över lite och en del gav gapskratt. Vilmer plockade fram den idag igen och läste sina favoriter. Han sa att han ville ha den kvar hemma ett tag, så han kan lära sig några till skolan och läsa vid deras variant av klasskul.