Jag har aldrig gjort bra burpees. Ända sedan burpees började bli populära, synas liksom, har jag haft ont i ryggen. Min kropp vägrar liksom göra saker när den tror att det ska komma ett hugg i ryggen.

Senaste månaderna har smärtan i ryggen minskat och styrkan ökat. Men vägran har varit kvar. Jag tänker ”Nu jävlar ska jag hoppa bakåt” och lik förbaskat tar jag ena foten i taget bak.

Jag vill ju kunna göra burpees, de ingår i många pass jag går på och jag vill kunna göra allt. Och nu minsann!! På gårdagens body attack och dagens tabata gick det, kroppen lydde. Visst, de är inte supersnygga och inte fullt lika explosiva som jag vill, men jag är på gång. Båda benen bakåt i ett hopp och båda benen tillbaka i ett hopp. Och utan hugg i ryggen!

Träning hjälper. Min rörelseträningen hjälper. Envishet lönar sig. Och nu är jag peppad att fortsätta.