Nyss hemkommen från Hälsoalliansen. Undrar om alla där ute kan känna vibrationerna i marken än. En otränad kropp som skakar i 50Hz är inte att leka med. Tom mina flimmerhår shakade loss. Men känner faktiskt redan att de träningspass, både i gymmet, på löpbandet och på vibrationsmaskinen har gjort mig lite starkare. Syns inte dock! Och frågan är om det någonsin kommer att göra det. Är man 30+ och tvåbarnsmamma är det väl bara att acceptera att det vibrerar om en ovsett om man står på Xrsize eller ej!
Idag fick jag båda mina systrar med mig. Carro tog också ett prova-på-kort. Amanda var på besök hos Carro idag och hakade på.
Nu ska jag kasta mig över rödkålssalladen! Och kanske en bit choklad till, men nöjer mig med mörk och spar 200grammaren till fredagsmyset.
God kväll!
Nu har jag ju som sagt börjat träna. Det änns verkligen jättebra och är kul. Jag får tid till mig själv occh känner mig piggare ch starkare redan.
Jan ska också börja träna och behöver väl det lika mycket som jag.
Men upplevelsen av tid blir så mycket annorlunda. Det blir ett evigt pusslande kan jag tänka om man ska få ihop träning, arbete och tid med barnen. Det känns mycket konstigt att inte vara tillsammans alla fyra. Igår tex kom jag hem från jobbet kl 17, åt mat, varmed barnen lite och åkte iväg och tränade. Det betyder att jag träffade barnen 45 minuter på morgonen och 75 minuter på kvällen. Det är inte mycket det!
Hur gör folk som har hobbys och träningar för att inte få dåligt samvete på alla plan? Det gagnar ju även barnen så klart att föräldrarna tar hand om sin hälsa också…det är väl så man får tänka. Och att barnen alltid har en av föräldrarna hemma. Det är ju inte så att vi skaffar barnvakt för att träna. Och så får man se till att det blir kvalité på den tid vi har ihop.
Tänk så glad man kan bli över ett par kavatkängor. Hittade idag två par till Noria. I perfekt skick.
Det är jag som är ekorren, samlaren. Men man kan ju inte låta bli att köpa kavatstövlar som är perfekt. Man får dra sitt strå till stacken i detta konsumtionssamhälle. Deestom hittade jag en superfin polarn-tröja och ett par vantar från Hestra, de absolut bästa. Men de kommer ingen kunna de närmaste åren utan de får ligga bland alla nötter jag samlat på mig.
Äntligen är det så pass varmt ute att till och med jag vågar mig ut. Mycket trevligt initiativ av Janne och Amanda igår, som bjöd in familjen till Knivsta. Vi har idag åkt pulka och spark och promenderat på isen. Inga ben brutna och ingen plurrade i.
Jag minns alla sparkfärder i min barndom, då barnen satt på sparken och papporna stod bakom. Sedan var det full fart nerför Bibacken, med hopp om överlevnad när vi kom ner till korsningen. Men det var på 80-talet det……
Tog tag i mitt slappa liv häromdagen och började träna. Och på köpet blev jag mindre sötsugen. Men attan vad ont i huvudet jag har. Det måste vara astinens! Så nu ska testa lite….om huvudvärken går över efter att jag kastat mig över smågodisskålen, då vet jag att jag är beroende! Och då måste man in på klinik, spa kanske?
Jag som knappt läst bloggar ska nu försöka komma igång med en egen. Så vad ska man skriva om? Det får tiden utvisa….
Välkomna hit och kom gärna tillbaka!
Trevlig lördagskväll på er!