Jag hämtade barnen vid 13 idag. Egentligen hade jag sagt ca 15, men jag orkade inte jobba längre och eftersom det ju ändå var helt frivilligt var det bara att göra som jag själv ville. Så vi cyklade hemåt i solskenet, myste hemma en stund och åkte sedan till IKEA. Jag bjöd mina solstrålar på en liten fika (lyckades motstå allt, trots att det typ är gratis och nöjde mig med en allévobar istället). De lekte och for runt som galningar. Sådana tillfällen är de verkligen varandras godaste sällskap. De busar och jagar varandra, samtidigt som de är måna om att inte tappa bort varandra.

Sedan gick vi in och storhandlade på COOP. Det gick kanon. Inget gnäll alls från barnen. De hade sina uppdrag, att leta efter vissa saker, skjuta vagnen, ”blippa” varan osv. Jag är helt övertygad om att de flesta barnen går att ha med på storhandling om man bara väljer rätt tillfälle och om de får chans att träna på det. dessutom får man se det som en lärorik situation, istället för att flippra ut bara för att det inte går spikrakt framåt. Vi diskuterar priser, de får berätta vad de vill handla, de får fundera på hur många bananer som behövs.  Barnen får vara en del av vuxensamhället också. Man lär sig mycket om livet (för att inte säga rena matematikkunskaper) genom att handla.