Idag har vi varit barnvakt åt Alma för första gången. Vi har lekt och underhållit, sjungit sånger och gosat. Och sövt i vagnen. Lite orutinerad, så där, ger man sig ut utan mössa och vantar och fryser. Sedan stod jag på altanen ett bra tag och skakade vagnen och funderade på när jag skulle våga stanna den. Sedan kom den där välbekanta sucken som jag så väl minns från barnen, den där ”nu sover jag rätt tungt-sucken”. Undrar om Alma suckar likadant, tänkte jag och chansade. Hon sov vidare 🙂

Snart är Carro och Henke tillbaka. Det har ju bara gått 1.5 timme, men någonstans ska man börja!