Att vara sömnstressad är inte skoj. I morse vid halv 5 vaknade Vilmer av en anledning och hade sedan lite svårt att somna om. Båda barnen sover nog annars ganska normalt. Skriker till av drömmar, behöver kissa någon natt då och då, tappar täcket ibland osv, men inga sömnstörningar. De står jag för. När Jan varit upp till Vilmer, och Vilmer sedan skruvat på sig i sängen ett tag (bränner snart den där knarrarna sängen och letar efter en som inte för ljud med sig) så upptäckte jag att Mp3-spelaren var utan batteri. Då är det liksom kört. Kanske mest kört eftersom jag tänker att det är kört ”nu kommer jag INTE kunna somna om”.

Nu har jag skickat  in Vilmer i min säng och gett upp. Jag blir galen av att ligga vaken i min säng och tänka på att både jag och Vilmer kommer att vara skittrötta. Kan man fixa en heldag i förskoleklassen om man vaknat halv 5? Ja, något annat ärj inte att tänka på, man stannar inte hemma för att man är trött, så är det bara.