Jag försöker tänka GI numer. Men för en pasta- och smörgåsälskare är det itne så lätt. Det är svårt att avstå detta, men jag ska i alla fall försöka dra ner på det.

Det gäller att lära sig så det sitter i ryggmärgen. Idag bestämde jag mig för en omelett, med skinka, broccoli, purjo och lite annat smått och gott. Den står i ugnen just nu, så jag återkommer med hur den smakade. Det som oroar mig mest är vitpepparn. Det var så stora hål och jag tänkte mog på annat så äggstanningen med ordentligt prickig. Jag försökte få upp det mesta med hushållspapper. Smakade på råa ägg gör jag bara inte, så vi får vä se. Har mutat barnen med en glass efter maten om de  äter omelett så det gäller ju verkligen att den går att äta också. De älskar ägg, men vill gärna att de ska se ut som de brukar, stekta eller kokta, helst inte med broccoli i, trots att de tycker om broccoli också. Underliga varelser!

Insåg att jag ju har en GI-kokbok, som jag fått av Carro. Ska nog luläsa den medan barnen äter glasspinne och ser på barn-TV sedan.

Det blev jättegott! Barnen åt sin portion också. Och om jag inte springer och nallar på den hela tiden så finns det nog kvar när Jan kommer hem från träningen också.