Jag var till bokbussen i måndags och lånade ett gäng nya böcker till barnen. I sista sekund roffade jag åt mig en bilderbok till, Hannes och Hugo. Den läste jag för Noria som var helt stum. Hon tittade på mig, höjde ofta ögonbrynen och var ganska upprörd. Hon avbröt sedan och ville prata om det som hände. Det var en mycket bra bok, som passar henne men även bra mycket äldre barn. Såg att den nu rekommenderas för 6-9 år vilket jag förstår, eftersom det är en bok som har fler dimensioner och som kan läsas och diskuteras olika beroende på ålder.

Den handlar om ett gäng hundar och ett gäng harar, som länge varit ovänner, som uttrycker sig fördomsfullt mot varandra och inte ger varandra en chans. Sedan händer saker som får dem att ändras. Boken innehåller många språkliga finesser som verkligen passar in, ord och uttryck om tex hundar och harar ”här ligger en hund begraven”, haren har ”hundans tråkigt” och hunden är rädd att bli kallad ”harig mes” osv, men också sådana uttryck som lika gärna kunde ha sagt om en folkgrupp till en annan, eller mellan olika samhällsklasser, eller till den nya grannen/kollegan som inte riktigt passar in osv.

Imorgon ska jag läsa den för Vilmer! Jag funderar faktiskt på att läsa den för mina elever också, trots att de är 10 år, just för att ha något att utgå ifrån i en diskussion om främlingsrädsla.