Ofta säger jag och min man till varandra att vi har tur med våra kvällar. Noria är inne i en period då hon är trött men glad om kvällarna. Hon går gärna och lägger sig. Ikväll runt 18:45 sa hon ”Ja lill vova nu”. Då är det bara att haka på till toan och göra allt klart. Gos och saga är en regel i vår familj. Båda barnen får sin tid med varsin förälder om vi är hemma båda två. Sedan ligger de i sina sängar och lyssnar på cd och somnar lugnt och fint. Vi blir så klart inropade ett par gånger. ”Stoppa om mig”, ”byt skiva” osv men det gör man ju så gärna och passar på att sno en extra kram och en godnattpuss.

Finns det något finare än ett sovande barn? Hon utstrålar ju lugn. Ligger och vilar på sina händer med vovven bredvid sig. Och nästan med ett leende på läpparna. Vilmer kan ligga länge och läsa och har vissa kvällar de svåraste frågorna om varför det blir morgon bland annat men inget snack om att komma upp. Han somnar allra bäst med dörren helt öppen och oss srotande utanför. Man kan till och med prassla med kakpaket i köket…vilket ju händer ibland.

Älskade ungar!! När våra kvällar ser ut så, och har sett ut så länge får man ta att nätterna är lite ryckiga ibland. Man kan ju inte rå för att man är kissnödig om nätterna om man är 4 år!