Igår drog jag ut en visdomstand i underkäken. Jag var mäkta nervös innan, eftersom jag inte kunde sluta tänka på hur det gick med den förra i nedelkäken för x antal år sedan. Jag sa då att jag skulle dra ut dena ndra när barnen var så stora att de kunde ta hand om sig själva! Nja, där är de väl inte riktigt, men de behöver inte mig om de har pappa hemma. Så jag passade på nu, när Jan fortfarande är ledig.

Och jag var inte direkt användbar igår. Fy! Själva utdragningen gick superfort, all min tacksamhet till duktiga tandläkaren på Årsta. Det blev värre efteråt….de lär prata om mig där uppe på folktandvården. Fick veta att en lugnande kan vara bra, så jag slipper tänka på andning och svimning och allt som drabbade mig sist. Men det slapp jag inte direkt….. Jag var inte nervöd, det gjorde inte ont, jag var skitlycklig efteråt och skulle bara vila mig, sa de, innan jag skulle ta mig hem. Men slockande ju så klart, lite lätt dåsig av den där lugnande. När jag vaknade fick jag nog full fart, eftersom jag såg att Jan ringt. Jag hade ju sagt att jag var på väg hem snart, så han trodde väl att jag däckat i ett dike, eller nåt.

I kassan för betalning var det kö och där drogs mattan bort under mina fötter. Om jag svimmade eller ej vet jag inte, men jag minns inte mer än att flertalet personer fick in mig på rummet. Ringde Jan som kom med barnen. Han fick nästan släpa mig till bilen, genom ”de gungande tunneln”.

Blä, att jag alltid ska bli så yr och snurrig. KBT kanske vore något att prova? Såg TV, surplade Allevo drink och sov stora delar av dagen. Framåt kvällen bar mig benen igen och jag fick i mig en mjuk macka och tog en promenad till grannen och plockade några plommon.

Fina blommor fick jag av Noria och Jan som var och handlade. En tand i en liten plastkista har jag också med mig som minne, spännande tyckte barnen 🙂

Idag mår jag bättre! Lite öm i käken, men det funkar med alvedon.